Jag gillar att Per Kringberg, lärare på Byggprogrammet tycker sig veta bättre än de som undersökt siffror från hela landet. Att han märker skillnad på sina elever p.g.a. socioekonomisk situation är ju inte direkt ett bevis (eller ens indikation) på att de han kritiserar skulle ha fel.

Han “inbjuder” till att arbeta som yrkeslärare i en månad och tycker sig då punktera de argument som framförs i artikeln han kritiserar. Tillåt mig små/hån-le åt denna otroliga brist på insikt. Att en enstaka lärare med ett fåtal elever skulle ha bättre insikt i denna fråga än pålästa författare som tillbringat åtskilliga timmar med research i just denna fråga känns naturligtvis crazy logiskt, inte sant?

Utöver detta har han (såvitt jag förstår) helt missat poängen med ursprungsinlägget. Inte fan hävdas det att socioekonomisk situation saknar betydelse på individnivå, utan snarare i ett något större perspektiv än Per mäktar med att förstå.

Det ironiska (om man letar nooooga) med det hela är att författarna inte kritiserar lärarna alls, utan snarare systemet och kommunernas katastrofala sätt att faktiskt utnyttja resurserna. Där Per Kringberg ser 50% av sin arbetsroll som fostrande (ofta utanför skolans ramar) hittar man andra åsikter hos andra lärare, exempelvis Helena von Schantz som snarare tycker att byråkratin är problemet. Märkligt nog tror jag att hon har betydligt bättre insikt än Per, trots att även hon arbetar som lärare och antagligen inte har gjort maaaassor av research. Varför då, undrar ni, varför vet hon bättre? Ja, det KAN vara för att hon inte begår det uppenbara misstaget att se sin lilla, lilla värld som ett “mikro-Sverige”, utan faktiskt tar avstamp i tanke och teori, inte i en byggklass.